Var och en har sina egna förutsättningar och sin egen resa att göra genom livet, därför borde vi fokusera mindre på andra och mer på oss själva.
Jämförelser mot andra blir i många fall hämmande för utvecklingen. Många verkar jämföra sig med dem som har hållt på inom samma område en längre tid och bygger upp en mental mur som gör att man inte kan bli lika bra som dem. De som har arbetat längst ska tydligen vara bäst.
Jämförelser med andra kan sänka våran egen motivation till botten eller till och med skada oss. Om vi märker att andra utvecklas snabbare än oss själva så kan man antingen tappa motivationen eller börja träna ännu hårdare, ofta för hårt. Ett utmärkt exempel är Per Elofsson. Han märkte att de andra skidåkarna började knappa in på honom och att de utvecklades snabbare. Så Per började träna hårdare än någonsin utan att bry sig om signalerna från hans kropp som antydde att något var fel. Till slut blev han helt utmattad och tvingades lägga av med skidåkningen. Det visades senare att hans motståndare var dopade.
Jag minns att jag deltog i en löpartävling när jag var liten. Jag hatade att förlora mot mina kompisar. Efter ett tag så märkte jag att jag inte skulle ha någon chans mot dem. Plötsligt tog löparen framför mig en genväg över gräsmattan och jag hängde efter utan att tänka efter (eller så tänkte jag väldigt mycket, men inga vettiga tankar). I mål så blev kompisarna självklart sura eftersom de fattade att jag hade fuskat. Det är idag en av de händelser som jag ångrar mest, även om det kanske inte verkar som någon stor grej.
Alla har olika förutsättningar. Gör ditt bästa, det är bra nog. Om någon är bättre så är det kul för honom, inget du kan påverka.
Månadens köp
6 dagar sedan
Intressant angående Per Elofsson. Jag minns med stor smärta Salt Lake OS när han åkte sönder sig. Ja, du har helt rätt i att man måste tävla framför allt mot sig själv.
SvaraRadera/svenskmillionaire